Print idag är inte som print en gång var. Mörkrumsarbetet har bytts ut till ljusa kemikaliefria lokaler.
Men i inkjets-printningens vagga var de då så kallade ”Giclée” trycken kortlivade.

Giclée eller Fine Art

Termen skapades ursprungligen för att beteckna utskrifter gjorda av en skrivare tillverkad av den israelisk-amerikanska företaget Scitex. Skrivaren hette Iris och togs först fram för att användas för att göra digitala förprovtryck inför en offsettryckning. Graham Nash, mer känd medlem i grupperna The Hollies och Crosby, Stills, Nash and Young, köpte och byggde om en sådan skrivare runt 1990. Till en början användes färger som inte var ljusäkta, men snart hade flera bläcktillverkare tagit fram mer beständiga bläck. För att särskilja vanliga Iris-utskrifter från dessa mera beständiga, skapades termen giclée.

Metoden föddes i Frankrike och USA med en blandning av den gamla traditionella inkjet-metoden och den senaste digitaltekniken och den används för framställning av grafisk konst i begränsade serier.

Giclée har allmänt blivit en synonym för högkvalitativ bläckstråleutskrift, men är bara en beteckning på själva utskriftsmetoden. Skrivarens egenskaper och färgpigment, tillsammans med papperskvalitet avgör om trycket kan anses vara godkänt för signering enligt Giclée Fine Art-principen. Precis som vid traditionella grafiska tekniker som litografi, serigrafi, koppargrafik med mera, är det till slut konstnären som avgör om trycket skall godkännas. Giclée Fine Art kan anses vara den moderna formen av konstnärlig tryckteknik.

Då termen Giclée även förknippades med de lågkvalitativa printarna som snabbt bleknade, har de flesta lämnat uttrycket bakom sig och begreppet Fine Art har tagit över. Det är det vi på använder oss av.

Filen

Filen är själva grunden till printen, dess fötter ska bära upp resultatet. Om filen är svag vacklar printen och därmed förlorar bilden sin finish. Det finns en oändlig mängd orsaker att filen inte håller måttet som t.ex. komprimeringen. De flesta filer idag kommer som JPG men JPG är just en komprimering. Vi ser alltför ofta att filen är för hårt komprimerad. Men en högupplöst JPG fil är med minimal komprimering väl så god som en TIFF (som är ett okomprimerat format) och håller för print i de flesta fallen. Kameralinsen och sensorn på en digitalkamera är också viktiga faktorer som är avgörande på samma sätt som upplösningen av filen. Dessa faktorer kan förstöra det önskade uttrycket i bilden lika väl som att lyfta den. Och folks tro på mobiltelefonens kapacitet är något som också kan försvåra arbetet. Ett Instagramfilter som i mobilen ska förbättra filen/bilden skapar snarare motsatt effekt om bilden skall bli till print. Tron att information som inte fanns från början i bilden kommer att dyka upp bara för att man förstorar den eller lägger på ett filter stämmer inte. Något annat man kan tänka på är de olika färgrymderna som finns. Vanligtvis RGB och CMYK. CMYK används vid tryckning i offset och är en mindre färgrymd än RGB men är samtidigt en färgrymd som inte har några svåra färger.

Så här vill vi ha dina filer

Gärna i ett okomprimerat format som TIFF eller PSD. JPG går fint om den inte är för hårt komprimerad. En upplösning på över 200, gärna 250-300 dpi. Filer som är hårt komprimerade i JPG och sedan omsparade i TIFF får inte sin förlorade information tillbaka. Leverera gärna på en hårddisk/USB sticka eller skicka dem via t.ex. Wetransfer eller mail.

Pappret

Det finns flera olika typer av papper man kan printa på. De två klassiska benämningarna på fotopapper är FB, som är en typ av fotopapper som används i svartvitt fotografi, kallas vanligen pappersbaserat fotopapper och står för Fiber-Base. Den s.k. RC är en förkortning av i ”Resin-coated” papper och bestod av en pappersbas ingjuten i två lager av polyethylen.

Fotopapper kommer i många olika utföranden men man brukar dela upp dem i ett par huvudgrupper så som plastpappret, baryta, bomull, cellulosa och canvas. De flesta matta papper är gjorda av antingen bomull eller cellulosa. De blanka i polyethylen eller baryta. Canvas pappret har en väl synlig väv men finns även den som matt och blank.

Signering, numrering och äkthetsbevis

För samlare är det viktigt att en bild är signerad och numrerad. Du väljer själv hur många exemplar du vill sälja. Du kan antingen signera direkt på bilden, på baksidan av bilden eller på en etikett/äkthetsbevis som följer med bilden. Se även stycket Planmontering i kapitlet Montering.

Syrafria material är mycket viktiga, både vid montering och printning.
Detta för att inte materialet skall brytas ned och bli förstört.

Ord och uttryck

Dpi – är en akronym för dots per inch, bildpunkter per tum (2,54 cm), är en måttenhet för upplösning, främst för ytenheter.

JPG – är en standard för främst destruktiv komprimering av digitala bilder, speciellt fotografiska sådana.

Färgrymd – En färgrymd är i detta fallet ett färgsystem, med syftet att standardisera färger för att så exakt som möjligt kunna ange en specifik färg.

CMYK – är en färgrymd för fyrfärgstryck. Förkortningen står för de i den subtraktiva färgblandningen använda primärfärgerna Cyan, Magenta och gul (Yellow), med tillägg av svart (Key colour) för tillräcklig svärta.

RGB – är en förkortning för färgerna rött, grönt och blått, vilka används som grundfärger i additiv färgblandning. Beroende på vilken röd, grön respektive blå färg man väljer kan man skapa olika RGB-färgrymder, varav sRGB är den absolut vanligaste.

sRGB – detta är en standardiserad RGB-färgrymd skapad 1996 i samarbete mellan HP och Microsoft för användning i bildskärmar, skrivare, och på Internet och därefter standardiserad av IEC.

Lab – (Ljushet och färgkanalerna a och b) är en färgrymd där du kan öka mättnaden och skapa mjukare övergångar mellan färger utan att fräta ut detaljer vilket blir resultatet om du drar hårt i mättnadsreglaget. Lab är en större färgrymd än RGB och det ska vi använda för att ”dra isär” färger (synliggöra flera färger), dessutom kan man justera ljusheten (L) och färger (a och b) utan att de påverkar varandra vilket du inte kan med RGB-färger.

Korn – Ofta talar vi här om ett filmkorn. Detta kan efterliknas de analoga filmernas korn. Kan med fördel läggas in i bilden för att skapa en analog känsla eller rädda en medioker fil.

Bulk – Volymmått som talar om papprets tjocklek. Används för att beskriva papperets tjocklek i förhållande till vikt. Ett papper med hög bulk är ett tjockt papper i förhållande till dess vikt. Detta påverkas även av om det är glättat, bestruket eller obestruket samt av ytvikten.

Gräng – Gräng, av franskans grain, som betyder sädeskorn, bär eller böna, eller upphöjning, noppa, prick, ärr, märke eller smula. Gräng används för att beskriva en ytstruktur hos till exempel målardukar, akvarellpapper, pastellpapper, pannåer eller hos läder.

Frågor och svar gällande print

Pappret är känsligt mot fett och syror! Om du tar i pappret kommer fettet och syran från din hand att lämna avtryck på bilden som skapar ett syraangrepp som inte går att få bort eller dölja. Därför använder vi bomullshandskar när vi hanterar din bild.

De 12-färgerna kan utöka färgskalan och har imponerande färgtoner. Färgövergångarna i t.ex. en solnedgång eller hudtoner blir därför nästintill felfria.

Alla papper tillverkas inte i alla storlekar, Photo Rag 308 tillverkas inte i större än 44 tum. Om det är ditt favoritpapper brukar vi erbjuda Ultra smooth som ett komplement vid större storlekar.

Besök oss så tittar vi på dina filer, gör eventuella korrekturer och väljer sedan av de olika papperskvaliteerna som vi har och så tar vi fram en print utifrån ditt val. En provremsa i 1:1 ingår alltid vid printbeställning större än 50×70 cm eller större kvantitet. Om du ändå är sugen på prover utan att beställa print så kan vi ta fram dessa till ett förmånligt pris.

Syrafria material är mycket viktiga, både vid montering och printning. Detta för att inte materialet skall brytas ned och bli förstört. På så sätt förlängs åldrandet av pappret och det är även därför det är viktigt att alla material i preocessen är syrafria då de kan ”smitta” av sig till andra material. Om man slarvar med syrafria bakstycken t.ex., så gulnar din bild, som du säkerligen känner igen från billigare inramningar.

10 min lättare justering, en provremsa (vid print över 40 x 60 cm) och print!

Vi hoppas kunna infria alla förväntningar eller t.om. överträffa dem.

Det går att printa detaljerade fototapeter men förvänta er inte att nya detaljer skall dyka upp bara för att bilden blir större. Större filer innehåller vanligtvis mer detaljer men det beror ju även på originalfilen och efterbearbetning.

Alla bilder kan förstoras kraftigt, men som vi nämnt tidigare så är avsaknad av detaljer eller om bilden är mycket komprimerad eller oskarp så kommer det att synas vid en allt för kraftig förstoring.

Vi kan printa upp till 60 inch, 152 cm. Dvs. 152 cm x hur långt du nu önskar.

Vikten på pappret mäts i m2. Den kan ligga på mellan 100-400 g/m2. Gräng används när man talar om ytstrukturen hos pappret som kan se mycket olika ut där akvarellpapper är mycket hårt grängat och ett Ultra smooth är precis tvärtom och upplevs nästan som sammet.

Ofta är detta personligt men man kan utgå från att vid en reproduktion så försöker man efterlikna originalet, canvas, akvarell papper etc. Dokumentära foton passar kanske bättre till en Baryta eller ett rent fotopapper. Konstnärliga bilder så som målningar eller kollage avbildas ofta bättre med ett matt papper, slätt eller med gräng.